the botten is nådd

jag vaknar med huvudvärk och sten i mitt bröst

jag vet ingen tröst, jag måste sluta be till min törst
för det som kändes jobbigt känns nu dubbelt så svårt och hur illa betedde jag mig på klubben igår
ligger kvar i sängen, hoppas känslan ebbar tills rummet krymper och jag trängs med väggar
telefonen den ringer, försöker återfå minnet, vill här ifrån och försvinner ut i en bakfylla blandad med ångest

min kyl den är tom, mina pengar är slut
alla ledtrådar säger förändra dig nu
patetisk och ynklig, fy fan vilken dag
jag duschar men samvetet det sitter kvar


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0