-
Jag älskar dig men jag vill inte bråka mer, för vad jag än säger du får du det att låta fel. Men försök att förstå, det är försent att vakna sen. Sommar eller vinter, natt som dag, jag är på väg men vet inte vart jag ska. Förlåt mig, för allt jag sagt och gjort, jag vet att leken är slut och jag lagt mitt kort. Vi måste nog försöka förlåta varandra, se på mig, se det gråter en man. Tavlan är vacker, fast ramen är trasig, jag är inte samma människa som jag var för ett tag sen. Och jag har lagt mina vapen på bordet för jag förstod att livets mening inte var det jag trodde. Huvudet säger en sak men hjärtat säger en annan. Om ingen annan vet att jag vet med mitt vetande, är värdelöst, men ingen lyssnar för hela min värld är död. Jag håller käft och tydligt glider förbi, omedveten om att om du dör så dör vi. Om du bara visste hur jag levde mitt liv, jag vet du önskar att du läste brevet i tid. Men, ingen kunde vara tyst när jag prata, så när jag drar iväg är du krysset på kartan.
