Konsten att släppa taget
Det handlar ju om konsten att släppa taget
Man lär sig av felstegen, mindre av de rätta valen
Moralkakor ger bittra eftersmaker
min rock tynger mig dags att hänga av den
jag vill leva göra nåt nu har tid att vänta i graven
handlar om att bryta banor och inte slösa tid
så i väntan på det blir det att döda tid
och det är så höglöst av mig så jag ödslar tid
ibland så rädd så det är knappt jag lever
men resan har inget fast pris det går på taxametern
färdas med tiden som är livets fortskaffningsmedel
jag kommer släppa mitt tag men vi får se vilken tid det blir
skulle gjort det nyss men så tog livet vid
allt jag känner igen
om jag släpper det så kanske jag känner igen
ett steg framåt, två steg bak, inget fel med det
då har jag trots allt tagit tre steg
är nog allra helst en bohem
det växer inge mossa på en rullande sten
om du släpper ditt tag är världen öppen idag
om du söker ett svar eller söker ett jag
men oftast är man nog en feg jävel som söker sig tillbaks
så befäst dina fundament stadga dina hörnstenar
dra din sunda gräns passa dig för skörlevnad
bygg din fästning justera med ditt vattenpass
betrakta allt är det ändå inget vackert alls
när du inte längre har någon chans att vända och tappat taget om ditt trygga gamla liv
det är först då som saker börjar hända
då kan du börja skönja nya perspektiv
men jag tycks stå kvar vid samma hållplats
men de säger till mig att förändring är nåt konstant
släppa taget det är väl ingen konst alls
jag försöker krampaktigt släppa taget
åren flyr medan jag försöker fånga dagen
igår hade jag tusentals planer
idag gjorde jag precis som vanligt
